"När folk säger att nätet är isolerande blir jag provocerad"

apps-device-digital.jpg

Under arbetet med Smartare än din telefon år 2018 fick jag nöjet att intervjua influencern Flora Wiström. Vi pratade om FOMO, hur man skaffar vänner online och strategier för att må bra av sociala medier. Tyvärr fick inte intervjuerna plats i slutversionen av boken - men den kändes för viktig för att inte publicera någonstans. Enjoy!

”När folk säger att nätet är isolerande blir jag så provocerad”, säger Flora. ”Att sitta hemma och göra ingenting är isolerande! Facebook-grupper till exempel kan vara stärkande. Där kan människor diskutera trauman, personliga problem, smala intressen. Få kontakt med andra.” 

Flora Wiström har mörkblå snickarbyxor och en cykelhjälm i handen när vi träffas utanför caféet Johan & Nyström vid Mariatoret. Gatan är avspärrad under sommarmånaderna och uteserveringarna har flyttat ut i körbanan. Vi sätter oss vid ett bord utomhus där en varm vind fyller markiserna. 

Foto: Frida Vega Salomonsson

Foto: Frida Vega Salomonsson

I skrivarcommunityt är det få som inte vet vem Flora Wiström är. Hon har bloggat sedan hon var 12 år gammal och under det decennium som gått sedan dess har hon gett ut en roman, varit redaktör för Metro Mode Creative, håller skrivarkurser och är en av administratörerna för Facebookgruppen ”Skrivgäris” vars 6 500 medlemmar är tjejer och icke-binära med passion för skrivande.

Bland de som är Floras bästa vänner idag har hon träffat många över nätet. I början av blogg-eran var det en liten värld där alla läste och kommenterade varandras inlägg. Efter att ha skrivit fram och tillbaka under en längre tid kändes det självklart att träffas. 

”Det är en fin utgångspunkt för en vänskap”, säger Flora. ”Då visste vi redan att vi hade mycket gemensamt, att vi läste samma böcker eller hade liknande intressen. Vi träffades för att vi trodde att vi skulle passa med varandra.” 

Fyra gånger per åt lägger Flora upp kompisdejting-annonser på bloggen. Där kan vemsomhelst skriva ett inlägg om sig själv och så kan folk kontakta varandra. Det brukar bli uppemot 300 kommentarer under en sådan annons. 

”Det finaste är när folk kommer fram på stan. Då kan de peka på varandra och säga ’vi träffades genom din blogg!’ Det är sånt som gör att jag vill fortsätta jobba med det här.” 

Det är inte bara bjudresor och VIP-event att jobba med sociala medier. När hon inte skriver kan hon sitta inloggad åtta timmar per dag, kolla flödet och uppdatera. Precis som alla andra blir hon påverkad av de glossiga fasaderna som visas upp. 

”Förra sommaren gjorde jag ett stort skifte. Jag märkte att jag följde märkligt många slanka fransyskor, som bara la upp bilder på sig själva i skira klänningar med snygga väskor. De bilderna gjorde mig bara ledsen. Då gick jag igenom alla jag följde och försökte känna efter. Följde jag den här personen för att den inspirerade mig eller blev jag bara avundsjuk? För mig var den skillnaden tydlig och jag avföljde jättemånga konton då. Istället började jag följa kroppsaktivister och människor med smart humor.”

Flora har fått lära sig många strategier för att hantera sitt användande. 

”Eftersom jag lägger så mycket tid där så påverkar det mig jättemycket. Följer jag någons stories varje dag så blir det en del av min vardag. Då vill jag att det ska vara någon som inspirerar mig, som är rolig eller en bra förebild. Där tror jag att många, särskilt unga, kan ha svårare att göra en distinktion. Man letar efter förebilder och kanske tänker att träningstips, det är väl skitbra. Men mår man så bra av det egentligen?”

”Tänker du själv på hur det du lägger upp påverkar följarnas mående?” undrar jag. 

”Varje dag.” Hon drar upp benen på bänken. ”Många av mina följare är yngre. Åttio procent är tjejer. Det är en ära att jobba med det här men också krävande. Man måste alltid fråga sig ’lägger jag upp det här för att det gynnar mig själv eller för att det gynnar mina följare?’ Jag vill att bloggen ska vara en varm plats. Jag vill inte spela cool utan vara töntig och glad. Ibland skitledsen och deppig. Samtidigt går det inte att pleasa alla. Folk kan säkert tycka att det är jobbigt att jag till exempel skriver så mycket om mina kompisar ifall de själva känner sig ensamma.”

Vi pratar om de olika strategier hon lärt sig under åren för att hantera sitt användande. Under intensiva skrivperioder kan hon avinstallera Instagram på telefonen inför arbetsdagen och sedan ladda ner det igen på kvällen. Ibland när hon träffar vänner så lämnar hon kameran hemma, för att kunna vara helt närvarande.

Det som påverkar henne mest är inte andra influencers, utan FOMO:n hon får av vänner och bekanta. Det händer ofta när hon sitter själv att hon blir avundsjuk eller stressad av bilderna de lägger upp. Om hon vet att hon ska ha en lugn helg hemma så kan hon också då avinstallera Instagram för att inte bli nedslagen av alla festbilder. Efter att det tagit slut med hennes pojkvän dröjde det fyra månader innan hon gick in på hans profil eftersom hon visste att det skulle bli jobbigt. 

Jag är imponerad över hennes självkontroll. Inte alla skulle motstå frestelsen. 

”Samtidigt är jag också en produkt av det här samhället”, menar Flora. ”Nu i veckan fylldes min feed med alla antagningsbesked från folk som kommit in på olika skolor och jag undrade: var alla är som inte kommit in? Jag hade sökt en skrivarutbildning som jag inte kom in på och jag ville skriva något om det. Men det var för jobbigt.” 

Hon tipsar om att snacka med sina kompisar om vilka de följer på nätet. Hon har haft kompisar som tampats med ätstörningar och när hon sett vilka konton de följt så har hon blivit riktigt ledsen. Då kan man hjälpa varandra att upptäcka destruktiva beteenden. Hon gillar att få tips på andras favoritkonton. Människor med smarta åsikter som engagerar och inspirerar dem. 

För ett halvår sedan uppmuntrade administratörerna i Skrivgäris gruppmedlemmarna att lägga upp inläsningar av egenskrivna dikter. Många hade samlat mod och publicerat videor med kommentarer som ”Jag trodde aldrig att jag våga, men här har ni det.” Så fick de 300 uppmuntrande kommentarer. 

”Det var häftigt att se. Hur starkt det måste ha varit för den personen – att kasta sig ut och landa så mjukt.” 

Jag frågar vad hon tycker om människor som väljer att helt ta avstånd från sociala medier och permanent avsluta sina konton. 

”Det är ju toppen! Folk känner sig själva och sitt eget mående bäst. Sedan kan jag ju bli irriterad för att det känns som en kritik av mina livsval, eftersom jag själv använder det så mycket. Lite som vegetarianer provocerar köttätare.” 

Vinden friskar i och lyfter nästan markiserna.  

”Nu har ju telefonen en funktion där man kan se sin skärmtid”, säger Flora. ”Det är skrämmande, men bra. Nuförtiden har jag alltid mobilen inställd på ’stör ej’. Jag vill kunna välja själv när jag ska vara nåbar.” 

Intervju med Flora Wiström 2018-06-19