Referenslistan till Smartare än din telefon

Det cirkulerar många myter och missuppfattningar i media om skärmanvändning. Det påstås ibland att teknikanvändning ligger bakom den psykiska ohälsan bland unga, vilket inte stämmer. Det populära påståendet att människor fått kortare uppmärksamhetsspann är påhittat. Mobiler och skärmtid är ett så hett ämne just nu, att också små (och egentligen ganska betydelselösa) studier blir uppblåsta till krigsrubriker.

När jag skrev Smartare än din telefon ville jag därför vara noga med forskningsanknytningen. Jag vaskade fram de bästa studierna och intervjuade många experter inom sina respektive fält. Referenslistan blev 14 sidor i Word. Min formgivare var inte glad och lyckades knö ihop dem innan manuset skickades till tryck. Tyvärr innebar det att alla referenshänvisningar (de som står i fetstil nedan) behövde strykas.

Så kan vi inte ha det. Ni måste ju kunna se vilka påståenden i boken jag har belägg för (eller om det rentav är något påstående jag INTE har belägg för!) så här kommer den fullständiga referenslistan. Har du koll på någon saftig metaanalys eller översiktsartikel som jag har missat, mejla den gärna till mig. Det är ett nytt och bubblande forskningsfält, och den kunskap vi har idag kommer vi sannolikt att behöva revidera om och om igen.

Intro

Pendeln har svängt

Mobilberoende ny folksjukdom

Delling, H. (2013). Larm: Mobilberoende ny folksjukdom. Svenska Dagbladet, 2013-10-27.

Instagram och Snapchat får unga att må dåligt

Adolfsson, V. (2017). Instagram och Snapchat får unga att må dåligt. Aftonbladet, 2017-05-19.

Nytt forskarlarm: Mobilsurf kan krympa din hjärna

Lundberg Andersson, H. (2016). Nytt forskarlarm: Mobilsurf kan krympa din hjärna. Expressen, 2016-10-15.

Visselblåsare på företag som Facebook och Google

Lewis, P. (2017). ”Our Minds Can Be Hijacked”: The Tech Insiders Who Fear a Smartphone Dystopia. The Guardian, 2017-10-06.

 

En psykologs bekännelser

Det är bara i hälften av fallen som vi omsätter beslutet i handling

Sheeran, P. (2002). Intention—Behavior Relations: A Conceptual and Empirical Review, European Review of Social Psychology, 12:1, 1-36.

 

Kriget om din uppmärksamhet

Harris, T. (2014). How Better Tech Could Protect Us from Distraction. TEDxBrussels, 2014-12-02.

Alter, A. (2017). Irresistable: The Rise of Addictive Technology and the Business of Keeping Us Hooked. Penguin Press.

Wu, T. (2016). The Attention Merchants: The Epic Scramble to Get Inside Our Heads. Knopf.

Exempel på krokar i utformningen

Harris, T. (2016). How Technology is Highjacking Your Mind – from a Magician and Google Design Ethicist. Thrive Global, 2016-05-18.

Vårt fokus riktas mot nya stimulus

Corbetta, M., & Shulman, G. L. (2002). Control of Goal-Directed and Stimulus-Driven Attention in the Brain. Nature reviews neuroscience, 3(3), 201.

Reciprocitet är viktigt för oss människor och något vi värdesätter

Gouldner, A. W. (1960). The Norm of Reciprocity: A Preliminary Statement. American Sociological Review, 161-178.

Kapprustningen inom techbranschen och dilemmat för Youtube och Netflix

Harris, S. (2017). What is Technology Doing to Us? – A Conversation with Tristan Harris [Podcast]. Waking up Podcast.

 

Quick fix

Price, C. (2018). Hur du gör slut med mobilen. Polaris.

 

Kapitel 1. Hjärnan

 

Hjärnan har suttit mellan våra öron i 40 000 år

Klingberg, T. (2013). Den översvämmade hjärnan. Natur & Kultur.

Riskerna med nyhetsrapportering kring sensationella forskningsresultat

Frans, E. (2017). Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Volante.

 

“Hjärnan förändras av teknikanvändande”

Hjärnan förändras av mobilen

Martin, P. & Brohult, L. (2016). Hjärnan förändras av mobilen. SVT Nyheter, 2016-10-15.

Nytt forskarlarm: Mobilsurf kan krympa din hjärna

Lundberg Andersson, H. (2016). Nytt forskarlarm: Mobilsurf kan krympa din hjärna. Expressen, 2016-10-15.

Om hjärnan och hjärnceller

Gazzaniga, M., Ivry, R., & Mangun, G. (2013). Cognitive Neuroscience – The Biology of the Mind. W. W. Norton & Company, fjärde upplagan.

Violinisters hjärna

Elbert, T., Pantev, C., Wienbruch, C., Rockstroh, B., & Taub, E. (1995). Increased Cortical Representation of the Fingers of the Left Hand in String Players. Science, 270(5234), 305-307.

 

”Vi får sämre minne och uppmärksamhetsspann”

Arbetsminne och hjärnkapacitet

Klingberg, T. (2013). Den översvämmade hjärnan. Natur & Kultur.

Vi blir mer mottagliga för distraktioner när vi utför en krävande uppgift

Lavie, N. (2005). Distracted and Confused?: Selective Attention under Load. Trends in cognitive sciences, 9(2), 75-82.

Rätt använd så kan teknik bli en avlastning från arbetsminnet

Storm, B. C., & Stone, S. M. (2015). Saving-enhanced memory: The benefits of saving on the learning and remembering of new information. Psychological Science, 26(2), 182-188.

Personer som spelar mycket datorspel tenderar att få kortare reaktionstider och bättre spatiala förmågor

Bavelier, D., Green, C. S., Han, D. H., Renshaw, P. F., Merzenich, M. M., & Gentile, D. A. (2011). Brains on video games. Nature reviews neuroscience, 12(12), 763.

Människor som avlastar sitt minne genom att fotografera något tenderar att få sämre minne av det

Henkel, L. A. (2014). Point-and-shoot memories: The influence of taking photos on memory for a museum tour. Psychological science, 25(2), 396-402.

Om hjärnan blir avlastad på ett område frigör du mentala resurser till något annat

Risko, E. F., & Gilbert, S. J. (2016). Cognitive offloading. Trends in Cognitive Sciences, 20(9), 676-688.

Guldfisk-studien går inte att hitta

Maybin, S. (2017). Busting the Attention Span Myth. BBC World Service, 2017-03-10.

En guldfisk kan minnas vägen ur en labyrint

Mythbusters (2004). Sinking Titanic. Mythbusters, episode 11. Discovery Channel.

Guldfiskar kan lära sig signalen för mat

Gee, P., Stephenson, D., & Wright, D. E. (1994). Temporal Discrimination Learning of Operant Feeding in Goldfish (Carassius Auratus). Journal of the Experimental Analysis of Behavior, 62(1), 1-13.

Något allmänt vedertaget ”uppmärksamhetsspann” finns inte

Intervju med Timo Mäntylä, professor i kognitiv psykologi vid Stockholms Universitet, 2018-09-14.

 

”Mobilen är vår tids drog”

Forskning om mobilberoende och nomofobi

Thomée. S. (2017). Mobilanvändning och psykisk hälsa – en litteraturöversikt. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 156, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Problematiskt mobilanvändande karaktäriseras av bristande förmåga att reglera sin användning på ett sätt som leder till negativa konsekvenser i vardagen

Billieux, J. (2012). Problematic Use of the Mobile Phone: a Literature Review and a Pathways Model. Current Psychiatry Reviews, 8(4), 299-307.

Skillnaden mellan beroende och hobby är att beroende tar från livet istället för att tillföra något

Kenneth Paul Rosenberg, M. D., & Laura Curtiss Feder, P. (Eds.). (2014). Behavioral Addictions: Criteria, Evidence, and Treatment. Academic Press.

Intervju med Sara Thomée, leg. psykolog och medicine doktor vid Göteborgs Universitet, 2018-07-13.

 

”Mobilanvändande leder till psykisk ohälsa”

Passivt skrollande på sociala medier kan göra oss avundsjuka och nedstämda

Verduyn, P., Lee, D. S., Park, J., Shablack, H., Orvell, A., Bayer, J., Ybarra, O., Jonides, J. & Kross, E. (2015). Passive Facebook Usage Undermines Affective Well-Being: Experimental and Longitudinal Evidence. Journal of Experimental Psychology: General, 144(2), 480-488.

Att använda mobilen innan läggdags ökar risken för sömnsvårigheter och förskjuten dygnrytm

Thomée. S. (2017). Mobilanvändning och psykisk hälsa – en litteraturöversikt. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 156, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vi blir på bättre humör när vi använder telefonen för att vårda våra relationer

Chan, M. (2015). Mobile Phones and the Good Life: Examining the Relationships among Mobile Use, Social Capital and Subjective Well-Being. New Media & Society, 17(1), 96-113.

Människor som har nära till avund mår sämre än andra av att använda sociala medier

Tromholt, M. (2016). The Facebook experiment: Quitting Facebook Leads to Higher Levels of Well-Being. Cyberpsychology, behavior, and social networking, 19(11), 661-666.

Deprimerade personer tenderar att använda telefonen mer

Jun, S. (2016). The Reciprocal Longitudinal Relationships Between Mobile Phone Addiction and Depressive Symptoms among Korean Adolescents. Computers in Human Behavior, 58, 179-186.

Intervju med Sara Thomée, leg. psykolog och medicine doktor vid Göteborgs Universitet, 2018-07-13.

 

”Skärmar är farligt för barn”

Det sägs att Steve Jobs barn inte fick använda iPad
Bilton, N. (2014). Steve Jobs Was A Low Tech Parent. The New York Times, 2014-09-10.

Hur barns välbefinnande påverkas av digital teknologi (psykiskt/socialt/fysiskt). Faktorer som familj, socialt liv och socioekonomiska faktorer har större effekt än skärmtid.

Kardefelt-Winther, D. (2017). How Does the Time Children Spend Using Digital Technology Impact Their Mental Well-Being, Social Relationships and Physical Activity? An Evidence-Focused Literature Review. Innocenti Discussion Papers, 2017-02. UNICEF Office of Research.

En omfattande brittisk studie. Huruvida barnet äter frukost eller inte verkar ha större påverkan på barns psykiska hälsa jämfört med skärmtid

Przybylski, A. K., & Weinstein, N. (2017). A Large-Scale Test of the Goldilocks Hypothesis: Quantifying the Relations Between Digital-Screen Use and the Mental Well-Being of Adolescents. Psychological science, 28(2), 204-215.

Mobiltid förklarar endast enstaka procent av den psykiska ohälsa som uppmätts hos unga i studien

Twenge, J. M., Joiner, T. E., Rogers, M. L., & Martin, G. N. (2018). Increases in Depressive Symptoms, Suicide-Related Outcomes, and Suicide Rates Among US Adolescents after 2010 and Links to Increased New Media Screen Time. Clinical Psychological Science, 6(1), 3-17.

Intervju med Martin Forster, barnpsykolog och adjunkt vid Karolinska Institutet, 2018-05-02.

 

Kapitel 2. Fritid

Svenskars fritid har ökat

Statistiska centralbyrån (2011). Genomsnittlig tid för aktiviteter 2010, 2000 och 1990. Befolkningen 20-84 år. Alla veckodagar. Tidsanvändningsundersökningen 2010.

 

Vad vill du göra med din tid?

Lyckonivåer påverkas av gener, livsomständigheter och intentionella handlingar

Lyubomirsky, S., Sheldon, K. M., & Schkade, D. (2005). Pursuing Happiness: the Architecture of Sustainable Change. Review of general psychology, 9(2), 111.

Vad vill du lägga din tid på?

Price, C. (2018). Hur du gör slut med mobilen. Polaris.

Upplevelser påverkar vårt välbefinnande mer än materiella köp

Nicolao, L., Irwin, J. T., & Goodman, J. K. (2009). Happiness for Sale: Do Experiential Purchases Make Consumers Happier than Material Purchases?  Journal of Consumer Research, 36(2), 188–198.

Att ge stöd till andra människor kan förlänga livet

Brown, S. L., Nesse, R. M., Vinokur, A. D., & Smith, D. M. (2003). Providing Social Support May Be More Beneficial than Receiving Tt: Results from a Prospective Study of Mortality. Psychological science, 14(4), 320-327.

Att ge socialt stöd kan skydda mot stress, förutsatt att det inte tar mer än vad det ger

Kawachi, I., & Berkman, L. F. (2001). Social Ties and Mental Health. Journal of Urban health, 78(3), 458-467.

Att spendera pengar på andra ökar välbefinnandet mer än att spendera på sig själv

Dunn, E. W., Aknin, L. B., & Norton, M. I. (2008). Spending Money on Others Promotes Happiness. Science, 319(5870), 1687-1688.

Skillnaden i hälsovinster verkar vara som störst mellan låg och måttlig aktivitetsgrad

Schnohr, P., Kristensen, T. S., Prescott, E., & Scharling, H. (2005). Stress and Life Dissatisfaction Are Inversely Associated with Jogging and Other Types of Physical Activity in Leisure Time - the Copenhagen City Heart Study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 15(2), 107–112.

Riktlinjer för fysisk aktivitet

World Health Organization. (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health.

 

(O)vanor

Om vanor och att skapa nya vanor

Lally, P., & Gardner, B. (2013). Promoting Habit Formation. Health Psychology Review, 7(1), 137-158.

 

Medveten frånvaro

Att bli distraherad under en upplevelse är positivt ifall distraktionen är roligare än upplevelsen

Isikman, E., MacInnis, D. J., Ülkümen, G., & Cavanaugh, L. A. (2016). The Effects of Curiosity-Evoking Events on Activity Enjoyment. Journal of experimental psychology: Applied, 22(3), 319-30.

Att distrahera sig själv är en färdighet

Nolen-Hoeksema, S., Wisco, B. E., & Lyubomirsky, S. (2008). Rethinking Rumination. Perspectives on psychological science, 3(5), 400-424.

 

Sömn

Om sömncykeln

Avidan, A. Y., & Zee, P. C. (2011) Handbook of Sleep Medicine. Lippincott Williams and Wilkins.

Att använda skärmar innan läggdags riskerar att störa dygnsrytmen

Thomée. S. (2017). Mobilanvändning och psykisk hälsa – en litteraturöversikt. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 156, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Många med sömnproblem använder sig av mobilen eller annan media som hjälpmedel för att somna

Exelmans, L., & Van den Bulck, J. (2016). The Use of Media as a Sleep Aid in Adults. Behavioral sleep medicine, 14(2), 121-133.

Det räcker med en halvtimmes exponering per dag för att hålla dygnsrytmen stabil under vintern

Folkhälsomyndigheten. (2017). Ljus och hälsa – en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö.

Intervju med Gustav Nilsonne, sömnforskare vid Stockholms Universitet, 2018-05-28.

 

Kapitel 3. Relationer

 

Ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning är

Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and Social Isolation as Risk Factors for Mortality: a Meta-Analytic Review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227-237.

Blå zoner

Buettner, D. (2012). The Blue Zones – 9 Lessons for Living Longer from the People Who’ve Lived the Longest. National Geographic, Second Edition.

Det är relationernas kvalitet som är avgörande. En handfull nära kontakter räcker för de flesta

Tacioppo, J. T. (2009). Loneliness. WW Norton Co.

Personer som fick tillgång till internet kände sig ensammare

Kraut, R., Patterson, M., Lundmark, V., Kiesler, S., Mukophadhyay, T., & Scherlis, W. (1998). Internet Paradox: A Social Technology that Reduces Social Involvement and Psychological Well-Being?. American psychologist, 53(9), 1017.

Många känner sig mindre ensamma av att statusuppdatera på nätet – även om ingen svarar

Deters, F. G., & Mehl, M. R. (2013). Does Posting Facebook Status Updates Increase or Decrease Loneliness? An Online Social Networking Experiment. Social psychological and personality science, 4(5), 579-586.

Sociala medier stärker ungas nära relationer

Kardefelt-Winther, D. (2017). How Does the Time Children Spend Using Digital Technology Impact Their Mental Well-Being, Social Relationships and Physical Activity? An Evidence-Focused Literature Review. Innocenti Discussion Papers, 2017-02. UNICEF Office of Research.

Känslan av socialt utbyte beror på medium

Sherman, L. E., Michikyan, M., & Greenfield, P. M. (2013). The Effects of Text, Audio, Video, and In-Person Communication on Bonding Between Friends. Cyberpsychology: Journal of psychosocial research on cyberspace, 7(2).

 

Var närvarande

Mobilen är en återkommande bov i parterapier

Intervju med Nanna Ekedahl, socionom och psykoterapeut, 2018-04-16.

Att upprätta överenskommelser i familjen

Intervju med Martin Forster, barnpsykolog och adjunkt vid Karolinska Institutet, 2018-05-02.

Att prata med någon om hur dennes mobilanvändande påverkar relationen

Intervju med Liria Ortiz, legitimerad psykolog och specialist på motiverande samtal, 2018-06-08.

 

Visa uppskattning

En livskraftig kärleksrelation har fem gånger så många positiva interaktioner som negativa

Gottman, J. M., Coan, J., Carrere, S., & Swanson, C. (1998). Predicting Marital Happiness and Stability from Newlywed Interactions. Journal of Marriage and the Family, 5-22.

Om negativitetsbias

Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C., & Vohs, K. D. (2001). Bad is Stronger than Good. Review of general psychology, 5(4), 323.

 

Dela upplevelser

Att kapitalisera på en känsla fördjupar och förlänger den. Distraktioner har motsatt effekt.

Quoidbach, J., Berry, E. V., Hansenne, M., & Mikolajczak, M. (2010). Positive Emotion Regulation and Well-Being: Comparing the Impact of Eight Savoring and Dampening Strategies. Personality and individual differences, 49(5), 368-373.

Får du dessutom positiv respons av omgivningen så kan känslan bli ännu intensivare

Gable, S. L., Reis, H. T., Impett, E. A., & Asher, E. R. (2004). What Do You Do When Things Go Right? The Intrapersonal and Interpersonal Benefits of Sharing Positive Events. Journal of personality and social psychology, 87(2), 228.

 

Ge och ta emot stöd

En tredjedel av alla inlägg på Facebook speglar negativa känslor. De får färre likes men fler och längre kommentarer

Burke, M., & Develin, M. (2016). Once More with Feeling: Supportive Responses to Social Sharing on Facebook. Proceedings of the 19th ACM Conference on Computer-Supported Cooperative Work & Social Computing, (1462-1474).

Om stöttande interaktioner på sociala medier

Oh, H. J., Ozkaya, E., & LaRose, R. (2014). How Does Online Social Networking Enhance Life Satisfaction? The Relationships among Online Supportive Interaction, Affect, Perceived Social Support, Sense of Community, and Life Satisfaction. Computers in Human Behavior, 30, 69-78.

Om att ge stöd i skrift, ställa frågor om självmord och att gräla över chatt

Intervju med Liria Ortiz, legitimerad psykolog och utbildare på Mind Självmordslinje, 2018-06-08.

 

Träffa nya människor

Niclas födelsedagsinlägg på Facebook

Randhir Granfors, A. (2016). Niclas söker någon att fira sin 29:e födelsedag med. Aftonbladet, 2016-04-30.

Ensamhet aktiverar samma delar av hjärnan som registrerar fysisk smärta

Eisenberger, N. I., Lieberman, M. D., & Williams, K. D. (2003). Does Rejection Hurt? An fMRI Study of Social Exclusion. Science, 302(5643), 290-292.

Nätet gör det lättare att identifiera likasinnade från början. Det är ett bra alternativ när analogt kompishäng inte är ett alternativ

Leaver, K. (2018). The Friendship Cure: A Manifesto for Reconnecting in the Modern World. Overlook Press.

 

Sex – digitalt och analogt

Fyrtio procent av alla svenskar i åldern 15-65 år har tittat på porr på nätet det senaste året

RFSU. (2016). Kådiskollen 2016.

De fem A:na

Danebäck, K. (2012). Kärlek och sex på internet – nya samspelsmönster i den flytande moderniteten. Kapitel ur Plantin, L., & Månsson, S-A. (Red.). (2012). Sexualitetsstudier. Liber.

Storsäljaren Fifty Shades of Grey började som en fanfiction

Cuccinello, H. C. (2017). Fifty Shades of Green: How Fanfiction Went from Dirty Little Secret to Money Machine. Forbes. 2017-02-10.

Människor är generellt bra på att hålla isär fiktionen i porr och sex med en partner

Mattebo, M. (2014). Use of Pornography and Its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet.

Tips på hur digital teknik kan berika sexlivet

Intervju med Suzann Larsdotter, sexolog, 2018-07-06.

År 2013 tog en tonårsflicka sitt liv efter att en man hotat med att sprida sexuella foton hon skickat till honom

Janke, E. (producent). (2017). Kumlafallet [Poddradio]. Sveriges Radio.

 

Kapitel 4. Sociala medier

 

Svenskars sociala medier-användning

Davidsson, P. (2016). Svenskarna och sociala medier 2016 – En del av undersökningen Svenskarna och internet 2016. Internetstiftelsen i Sverige.

Det är kvaliteten i användandet som påverkar psykisk ohälsa snarare än kvantiteten. Användning för att stärka sociala resurser ökar välbefinnandet

Davila, J., Hershenberg, R., Feinstein, B. A., Gorman, K., Bhatia, V., & Starr, L. R. (2012). Frequency and Quality of Social Networking among Young Adults: Associations with Depressive Symptoms, Rumination, and Corumination. Psychology of popular media culture, 1(2), 72.

Högkonsumtion av sociala medier kan bidra till en känsla av nedstämdhet. Människor som har nära till avundsjuka mår sämre av att skrolla igenom sitt flöde

Tromholt, M. (2016). The Facebook experiment: Quitting Facebook Leads to Higher Levels of Well-Being. Cyberpsychology, behavior, and social networking, 19(11), 661-666

Människor som känner sig ensamma är mer benägna att använda Facebook

Song, H., Zmyslinski-Seelig, A., Kim, J., Drent, A., Victor, A., Omori, K., & Allen, M. (2014). Does Facebook Make You Lonely?: A Meta Analysis. Computers in Human Behavior, 36, 446-452.

 

När alla har roligare än du – den negativa sidan

Ju längre försökspersonerna hade fått sitta med Facebook desto sämre mådde de

Sagioglou, C., & Greitemeyer, T. (2014). Facebook’s Emotional Consequences: Why Facebook Causes a Decrease in Mood and Why People Still Use It. Computers in Human Behavior, 35, 359-363.

Att passivt skrolla i sitt flöde hänger ihop med nedstämdhet

Verduyn, P., Lee, D. S., Park, J., Shablack, H., Orvell, A., Bayer, J., … Kross, E. (2015). Passive Facebook Usage Undermines Affective Well-Being: Experimental and Longitudinal Evidence. Journal of Experimental Psychology: General, 144(2), 480-488.

Harvardforskaren Mina Cikara menar att avund har ett överlevnadsvärde

Cohen, R., Schmidt, J., Shah, P., Klahr, R., Schwartz, M. (producer). (2018). Feeding the Green-Eyed Monster: What Happens When Envy Turns Ugly. Hidden Brain.

Vi jämför oss med andra på relevanta parametrar

Smith, R. H., & Kim, S. H. (2007). Comprehending Envy. Psychological bulletin, 133(1), 46.

Mobilanvändande och nedstämdhet göder varandra i en negativ spiral

Jun, S. (2016). The Reciprocal Longitudinal Relationships Between Mobile Phone Addiction and Depressive Symptoms among Korean Adolescents. Computers in Human Behavior, 58, 179-186.

FOMO och dess koppling till sociala medier

Przybylski, A. K., Murayama, K., DeHaan, C. R., & Gladwell, V. (2013). Motivational, Emotional, and Behavioral Correlates of Fear of Missing out. Computers in Human Behavior, 29(4), 1841-1848.

Forskaren Barbara Kahn menar att FOMO är en typ av social ångest

Cohen, R., Schmidt, J., Shah, P., Klahr, R., Schwartz, M. (producer). (2017). Why Social Media Isn’t Always Very Social [Podcast]. Hidden Brain.

 

Rid på det sociala djuret – den positiva sidan

Sociala medier-användning för att stärka sociala band ökar välmåendet

Davila, J., Hershenberg, R., Feinstein, B. A., Gorman, K., Bhatia, V., & Starr, L. R. (2012). Frequency and Quality of Social Networking among Young Adults: Associations with Depressive Symptoms, Rumination, and Corumination. Psychology of popular media culture, 1(2), 72.

Vi blir mer hängivna att nå våra mål om vi går ut med dem offentligt

Epton, T., Currie, S., & Armitage, C. J. (2017). Unique Effects of Setting Goals on Behavior Change: Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of consulting and clinical psychology, 85(12), 1182.

Intervju med Carin Ism, entreprenör och digital nomad, 2018-06-21.

Vi kan bli mer motiverade att ta tag i vår situation efter att ha jämfört oss med andra. Kvinnor som upplever att de är tjockare än sina vänner bantar mer

Shakya, H. B., Christakis, N. A., & Fowler, J. H. (2015). Self‐Comparisons as Motivators for Healthy Behavior. Obesity, 23(12), 2477-2484.

Var försiktig med vilket mål du väljer: Sociala medier-användande hänger ihop med kroppstvivel och ätstörningar

Holland, G., & Tiggemann, M. (2016). A Systematic Review of the Impact of the Use of Social Networking Sites on Body Image and Disordered Eating Outcomes. Body image, 17, 100-110.

Skryt om ens egen förträfflighet riskerar att väcka avundsjuka medan fokus på ansträngningen väcker inspiration

Lange, J., & Crusius, J. (2015). The Tango of Two Deadly Sins: The Social-Functional Relation of Envy and Pride. Journal of Personality and Social Psychology, 109(3), 453.

Tips på hur du tar kontrollen över flödet

Intervju med Flora Wiström, författare och influencer, 2018-06-19.

 

Konstruktivare diskussioner

“CMV: I don’t have to respect religion, especially Islam. Nor traditions.”

Unknown. "CMV: I Don’t Have to Respect Religion, Especially Islam. Nor Some Traditions”. Reddit, 2018-06-04.

Om motiverat resonerande

Haidt, J. (2013). The Righteous Mind. Bok: Haidt, J. Penguin Books Ltd.

Förhållningssätt som karaktäriserar framgångsrika inlägg. Varningssignaler i ursprungsinlägget

Tan, C., Niculae, V., Danescu-Niculescu-Mizil, C., & Lee, L. (2016, April). Winning Arguments: Interaction Dynamics and Persuasion Strategies in Good-Faith Online Discussions. In Proceedings of the 25th international conference on world wide web (pp. 613-624). International World Wide Web Conferences Steering Committee.

Vi uppfattar människor som mindre kompetenta när vi läser deras argument jämfört med när vi får dem upplästa för oss

Schroeder, J., Kardas, M., & Epley, N. (2017). The Humanizing Voice: Speech Reveals, and Text Conceals, a More Thoughtful Mind in the Midst of Disagreement. Psychological science, 28(12), 1745-1762.

 

Be om tjänster

Kännetecken för inlägg som får positiv respons och hjälp

Althoff, T., Danescu-Niculescu-Mizil, C., & Jurafsky, D. (2014, May). How to Ask for a Favor: A Case Study on the Success of Altruistic Requests. In ICWSM.

 

Kapitel 5. Arbetet

 

Varannan svensk kollar mejlen på semestern

Davidsson, P., & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017 – Undersökning om svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige.

 

Myten om multitasking

Övning om multitasking

Napier, N. (2014). The Myth of Multitasking. Psychology Today, 2014-05-12.

Vi kan bara fokusera på en sak åt gången

Gladstones, W. H., Regan, M. A., & Lee, R. B. (1989). Division of Attention: The Single-Channel Hypothesis Revisited. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 41(1), 1-17.

Du känner dig mer stressad än om du tagit dig an en uppgift i taget

Mark, G., Gudith, D., & Klocke, U. (2008, April). The Cost of Interrupted Work: More Speed and Stress. In Proceedings of the SIGCHI conference on Human Factors in Computing Systems (107-110).

Aviseringar minskar vår effektivitet

Stothart, C., Mitchum, A., & Yehnert, C. (2015). The Attentional Cost of Receiving a Cell Phone Notification. Journal of experimental psychology: human perception and performance, 41(4), 893.

Detta ständiga växlande är en riktig produktivitetstjuv

Rubinstein, J. S., Meyer, D. E., & Evans, J. E. (2001). Executive Control of Cognitive Processes in Task Switching. Journal of experimental psychology: human perception and performance, 27(4), 763.

 

Prokrastinering

Om prokrastinering

Wennersten, L., & Rozental, A. (2014). Dansa på deadline. Natur & Kultur.

 

Designa bort distraktioner

Ferris, T. (2016). Fyra timmars arbetsvecka: konsten att leva mer & jobba mindre. Modernista.

Om du vill kan du lägga in det i din mejlsignatur

McGill, N. (2017). It Takes 23 Minutes to Recover From a Distraction at Work. Here’s How to Minimize Calls, Emails, and Alerts. Inc., 2017-05-04.

Studier visar att blotta närvaron av en telefon i rummet försämrar vår koncentrationsförmåga

Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain Drain: the Mere Presence of One’s Own Smartphone Reduces Available Cognitive Capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140-154.

 

Flow på jobbet

Flow på jobbet

Fagerlind Ståhl, A-C. (2015). Live Long and Prosper: Health-promoting Conditions at Work. Doktorsavhandling, Linköpings Universitet.

Utmanande mål ökar prestationen

Locke, E. A., & Latham, G. P. (2002). Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation: A 35-Year Odyssey. American psychologist, 57(9), 705.

Vanliga hinder vid uppskjutande

Wennersten, L., & Rozental, A. (2014). Dansa på deadline. Natur & Kultur.

Ett sätt att bli mer produktiv under arbetsdagen är att använda Pomodoro-tekniken

M. Ruensuk. (2016). An Implementation to Reduce Internal/External Interruptions in Agile Software Development Using Pomodoro Technique, 2016 IEEE/ACIS 15th International Conference on Computer and Information Science (ICIS), 1-4.

Om Pomodoro-tekniken

Cirillo, F. (2013). The Pomodoro Technique. FC Garage.

 

Begränsa det gränslösa arbetslivet

Undersökningar visar att varannan svensk läser jobbmejl till och med under semestern

Davidsson, P., & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017 – Undersökning om svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige.

Om segmentering och integrering

Aronsson, G. (red.). (2018). Gränslöst arbete – En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är enligt lag ansvarig för att du ska ha en rimlig arbetsbelastning och får tid att vara ledig

Arbetsmiljöverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö. (AFS 2015:4).

Intervju med Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholm Universitet, 2018-05-21.

Bestäm på förhand vilka arbetstider du har

Mellner, C. (2016). Sätt gränser för arbetet i 6 steg. Modern Psykologi, 2016-05-19.

Att jobba över är en kortsiktig lösning. Vikten av (aktiv) återhämtning

Aronsson, G. (red.). (2018). Gränslöst arbete – En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket.

 

Chefens roll

Tips till chefer för sunda digitala vanor på arbetsplatsen

Arbetsmiljöverket. (2018). Vägledning om arbetsmiljöutmaningar i ett gränslöst arbetsliv.

 

Kapitel 6. Värderingar

 

Viktigare än din telefon

Price, C. (2018). Hur du gör slut med mobilen. Polaris.

Hedonia och eudaimonia

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Hedonia, Eudaimonia, and Well-Being: An Introduction. Journal of happiness studies, 9(1), 1-11.

 

Värderingsövningar

Hedonia är förknippat med att vara närvarande i nuet, eudaimonia med att integrera dåtid, nutid och framtid

Baumeister, R. F., Vohs, K. D., Aaker, J. L., & Garbinsky, E. N. (2013). Some Key Differences Between a Happy Life and a Meaningful Life. The Journal of Positive Psychology, 8(6), 505-516.

 

Outro. En uppkopplad värld

 

Varför sådan panik?

Det sägs att Sokrates var skeptisk mot det skrivna ordet

Plato. (2008). Phaedrus. (B. Jowett, Trans.). The Project Gutenberg.

Price, C. (2018). Hur du gör slut med mobilen. Polaris.

Oemotståndlig: därför är du beroende av din smarta telefon

Alter, A. (2017). Irresistable: The Rise of Addictive Technology and the Business of Keeping Us Hooked. Penguin Press.

iGen – Smartphonegenerationen

Twenge, J. M. (2018). iGen – Smartphonegenerationen. (D. Kellerman, Övers.). Natur & Kultur.

Hjärnbalans: Digital detox i en uppkopplad vardag

Gospic, K. (2018). Hjärnbalans – Digital detox i en uppkopplad värld. Brombergs.

Nu har både Apple och Google till följd av kritiken lanserat funktioner för ”digital wellness”

Pardes, A. (2018). Want to Curb Phone Use? Facebook and Instagram Have an Idea. Wired, 2018-08-01.

Intervju med Sven Bremberg, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, 2018-04-24.

 

Faran med syndabockar

Mat är en bättre metafor är droger

Turkle, S. (2011). Alone Together: Why We Expect More from Technology and Less from Each Other. Tantor Audio.

Price, C. (2018). Hur du gör slut med mobilen. Polaris.

 

Framtidens humana design

Mataffärers design i dagsläget

Shams, P. (2013). What Does it Take to Get Your Attention?: The Influence of In-store and Out-of-store Factors on Visual Attention and Decision Making for Fast-moving Consumer Goods (Doctoral dissertation, Karlstads universitet).

Långsammare sajter och idén om avsaktande skrollande

Intervju med Aza Raskin, Center for Humane Technology, 2018-06-05

Nya notisfunktioner och compassion check

Harris, T. (2014). How Better Tech Could Protect Us from Distraction. TEDxBrussels, 2014-12-02.

Virtual reality för att leva sig in i andra människors livssituation

Swisher, K. (Editor). (2018). How VR Can Change Your Brain [Podcast]. Recode.

I moderna förarhytter har detta fått en teknisk lösning

Carling, M. (2007). Informationsbruset tränar våra hjärnor. Svenska Dagbladet, 2007-05-08.

Teknik som anpassar sig efter våra mål

Intervju med Gustav Borgefjord, doktorand i captologi vid Royal College of Art, 2018-04-13.

Gamification för hälsa fungerar

Johnson, D., Deterding, S., Kuhn, K. A., Staneva, A., Stoyanov, S., & Hides, L. (2016). Gamification for Health and Wellbeing: A Systematic Review of the Literature. Internet Interventions, 6, 89-106.

 

Teknikens reglering

De tekniska förutsättningarna finns redan, det handlar om att använda dem rätt

Harris, S. (2017). What is Technology Doing to Us? – A Conversation with Tristan Harris [Podcast]. Waking up Podcast.

Intervju med Aza Raskin, Center for Humane Technology, 2018-06-05.

Annonsblockeraren AdBlock Plus medverkade i en undersökning som visade att en tredjedel av all data vi surfar upp varje månad går åt till annonser på sidorna vi besöker

Parmar, A., Dedegikas, C., Toms, M., & Dickert, C. (2015). Adblock Plus Efficacy Study. Simon Fraser University.

 

Efterord

Människor som klagar på att wifi:t på flyget inte funkar borde skämmas

Louis C.K. (2011). Cell Phones and Flying [Ljudfil]. Spotify.